SaMa

Tiden bara fortsätter att rinna iväg, i fredags va det 5 år sedan jag blev utskriven från sjukhuset. Ibland fattar jag inte att det 'bara' är 5 år sedan, med tanke på allt som hänt i mitt liv sedan dess. På ett annat sätt är det svårt att inse att det redan gått 5 långa år.
Oktober har varit en tuff månad på flera olika sätt.
Efter att ha bott i andra hand sedan årsskiftet skrev jag på papper på en bostadsrätt i början av månaden. Dagen efter hade jag planerat att vara ledig för att hämta lite grejer som stod på annat håll samt handla lite till nya lägenheten, men den planen grusade sig när det blev ett stormöte planerat den dagen på jobbet. Så det blev en långdag istället, men det är en del av mitt jobb. Sedan kom dagen då mitt 36e flyttlass gick av staplen. Tack vare goda vänner som ställde upp så gick det smidigt. Sedan så fyllde min yngste år, och helgen efter blev det barnkalas med 21 pigga! barn.
Jag har också hunnit med tre dagar med kurs, två dagar till denna veckan. I nya lägenheten är det nu bara 2 flyttlådor kvar, men på grund av en rejäl förkylning får de stå någon dag till.
I onsdags morse när jag och barnen va på väg till fritids fick ett rådjur för sig att försöka knuffa bilen av vägen, det lyckades den inte med. Men bilen fick en hel del skador i smällen. Både jag och barnen blev omskakande men oskada. Tack vare barnens farmor som ryckte ut gick det smidigare än det annars gjort. Barnen fick åka med henne och slapp åka med i min bil den lilla biten jag körde för att kunna stanna riktigt säkert. Hon skjusade dessutom ner dem till skolan medans jag väntade in bärgaren.
Många människor förvånas över att jag jobbar för att bibehålla en bra relation med barnens farföräldrar, men de är viktiga för barnen och då även viktiga för mig. De va här och fikade igår och barnen visade stolt upp sitt nya rum.
Även med min exman försöker jag bibehålla en bra relation, bara för att han och jag har gjort valet att inte leva tillsammans, betyder det inte att barnen ska hamna i mellan. Det är inte alltid lätt, men det gäller att verkligen göra sitt bästa. För barnen skull!
Över till något helt annat, idag är det två månader kvar till julafton, BARA två månader. Helt otroligt, dax att ge sig in på julklappsjakt på allvar. En och annan är redan klar, men det finns fler att fixa. Nä, dax att försöka kurera sig och bli av med denna envetna förkylning en gång för alla.
Hoppas att ni alla har en trevlig höst, ja nu kan man inget annat säga än att det verkligen är höst.