10 långa år!
Ja, som titeln säger så har det nu gått 10 år sedan jag blev sjuk. 10 långa år, fulla av skratt och glädje, men även tårar och sorg.
Som jag skrev i det förra inlägget så har jag slutat på företaget som jag arbetat länge på, men har sedan en tid tillbaka nytt jobb.
Det är en balansvåg hur mycket man skall säga till rekryterare, men man ska varken ljuga eller försköna något. Jag har blivit väl emottagen och min sjukdomshistoria har inte setts som något hinder. De ser mig för den jag är med både brister och styrkor.
Under dessa 10 åren så har jag haft många chefer och ledare i alla dess olika kvalitéer, men för ett par veckor sedan fick jag känna av hur det är att ha chefer som verkligen bryr sig, som vill att jag ska må bra. Det var en väldigt underlig känsla, nästan så jag var lite orolig när cheferna i flera led kollade av hur jag mådde. Allt bara för att jag lyft att jag hade problem med huvudet den dagen. Det är medmänsklighet och en viktig grundsten i ledarskap!
Jag passade på som vanligt att smita iväg ett par dagar i början av juni, denna gången blev det Kalmar och Öland. Hade fantastiskt väder och vandrade några mil. Snubblande igår över en reseskildring så jag vet vart jag reser nästa år OM pandemin och restriktioner lättat.
Även om läkarna inte kan förklara det så har mitt immunförsvar inte varit vad det en gång var sedan jag blev sjuk, men när jag tänker efter så har jag faktiskt inte varit förkyld sedan januari 2020. Vilket är ett rekord. Kan förklaras med att vi alla håller oss hemma när man är det minsta krassliga och på så sätt så smittar vi inte varandra med alla dessa vanliga förkylningar. Inte med andra sjukdomar heller.
Men det är svårt att förstå att det nu gått så lång tid sedan jag var sjuk, 10 år...
Jag har lite svårt att smälta det. I stort sett hela mitt yngsta barns liv...
Detta är den tiden på året som jag reflekterar mycket, på relationer och på vad som händer runt om kring mig i livet. I år lite extra. Vet inte om det är för att det är för att det är så länge sedan sjukdomen kom, eller om det är för att det hänt så mycket det senaste året.
Många har frågat hur jag orkar, arbeta 100%, studera 50% sedan något år tillbaka är jag dessutom egenföretagare! Alla är vi olika, vad jag orkar är kanske bara 75% av vad någon annan klarar, eller 175% av vad en tredje klarar. Vi är alla människor som arbetar helt ut efter våra egna referenser och grunder. Skulle säga att jag alltid har varit en som haft många strängar på min lya, de månaderna som jag gick hemma under våren var både välbehövliga och läkande men också stressande och jagande. För mig räcker det inte att bara studera halvtid, även om jag hade att göra genom mitt företag, så räckte det inte för mig. Vet andra som det hade räckt och dessutom blivit över för. Men som sagt vi är alla olika, TACK OCH LOV!
Vet att en del människor runt omkring mig ser mig som kall och sluten, men allt mer som tiden går så ser jag vikten i att värna om mig, min hälsa och de som står mig nära. Jag har slutat att vara öppen med många saker, dels för att andra människor inte alltid förstår vikten av att hantera den informationen men också för att en del helt enkelt inte förtjänar att ha den informationen om mig, men tyvärr är det inte alla som förstår det.
Hoppas ni alla har haft en härlig sommar och att ni får en helt fantastik avslutning på den.