Blir så trött och ledsen!

Under den delen av mitt liv som jag levt har jag som person alltid viljat hjälpa andra. Antingen genom att fysiskt göra något eller bara finnas där och lyssna, kanske har jag allt för många gånger varit där så att människor bara antar att jag fortfarande finns där. Visst finns jag här, men jag orkar inte vara den som fysikst hjälper till, eller vara den som alltid lyssnar på folk när de vill beklaga sig. Vissa människor förstår tydligen inte att jag är sjuk och har en LÅNG tid framför mig. Bara för att jag inte ligger på sjukhus längre betyder det inte att jag är frisk och kry, och orkar med att ordna upp andras liv. Just nu önskar jag dem alla åt fanders. Varför kan inte vissa människor förstå att det jag går igenom är inte lätt, jag skulle inte önska detta till någon, inte ens de jag inte tycker om. För det är ett HELVETE, det gnager i mig inne från och ut. Skuldkänslorna man har och att veta att jag inte kan göra saker. Jag har inget annat val än att förlita mig på andra människor. Vilket för mig är svårt, jag har varit sjävständig i nästan hela mitt liv. Och alla dessa känslor som hela tiden dyker upp. 
Men det finns vissa människor, vet inte hur jag skall beskriva det utan att peka ut någon, som bara antar att allting i mitt liv är som vanligt. Men det är det inte. Bara menen efter sjukdommen är jobbiga nog, men sedan kommer hopplösheten man känner när man inte orkar eller klarar av barnen. De är MINA barn, som mamma är det fruktansvärt att känna dessa känslorna. 
Tidigare har jag skrivit att jag inte har uppleft några bivärkningar på min krampmedicin, men det kan jag tala om att det gör jag nu. Jag har alltid haft väldigt tjockt hår, men nu är det inte mycket kvar av det. Visst en människa som ser mig, tycker nog att "vadå? Du har ju hår på huvudet!" Men jag som vet hur tjockt hår jag alltid haft, vet att det är inte mer än hälften kvar. Min sambo damsög idag och han svor över allt hår som låg över allt. Inte över mig, mer över att håret trillar hela tiden, så vart jag än befinner mig trillar håret hela tiden. Värst är det i badrummet, där kammar jag mig och tvättar håret. Badkaret är alldeles fult när jag har tvättat och torkat håret. När jag tar bort det så får jag en hårboll med en diameter på cirkus 1-2 cm.
Nä, jag har haft flera intersiva dagar, så nu skall jag krypa ner i sängen. Sambon och barnen kommer väl hem om en stund, jag gick hem tidigt från kalaset ikväll.